Fem dagar kvar ...

Julstjärnan är upphängd, elljustaken står i fönstret, snögloben (som även är en speldosa) står på hyllan och knopparna på mina nyinköpta blommor, en julkaktus och två hyacinter, sväller i väntan på första advent. Glöggen är inhandlad och det riktigt kliar i fingrarna på mig att börja koka knäck och fudge och sticka kryddnejlikor i apelsiner. Ja, jag är en riktig julpysselsjunkie. Men så fort julen är över så brukar jag vara så hjärtligt trött på den att alla julprydnader åker ner illa kvickt (förutom den röda tygstjärnan i fönstret, för de är så himla vacker). Därför håller jag också benhårt på att inget får tändas eller börjas före första advent, för då kanske jag hinner tröttna innan jul och det vore ju jobbigt.
Är det ett tecken på att jag har blivit gammal och traditionell? Jag avskyr när folk tänder julljusstaken för tidigt. Eller när de börjar sälja semlor redan före jul. Usch, jag ska nog jobba på att inte vara så sur. Hålla på mina traditioner men inte bry mig om andra håller på sina. Men ibland är det svårt. T ex när man är så innerligt trött på julmusik att man vill kräkas redan i november.
Men just nu är jag inte trött på någonting. Bara glad och förväntansfull över att jag snart får tända min vackra röda julstjärna som en gång tillhörde en tant som hette Irma. Och så förstås lite ledsen över att jag inte köpte någon mistel bara för att jag tänkte att det nog knappast skulle bli tillfälle att pussa någon under den i alla fall ...