Helgen i korthet:

Fredag: Jag åkte hem till min kompis P för att dricka champagne och fira att hennes bok ska bli pocket (vilket fortfarande inte är officiellt, men typ nästan helt säkert). Grattis! Senare på kvällen satt jag och P kvar i soffan och lyssnade på "Sånger om kvinnor" för att ladda inför "Jösses flickor - Återkomsten" som vi ska se i februari (se om, för min del). Sedan envisades jag av någon anledning med att tillbringa oproportionerligt lång tid med att försöka skriva sms till en av P:s vänner med hennes helmysko telefon. Sen insåg vi att det nog var ett tecken på att vi inte riktigt hade tillräckligt roligt, eller tillräckligt mycket ork för att stanna uppe. Så jag cyklade hem.
Lördag: Jag cyklade till Stockholms sjukhem i regnet och blåsten och släpade ut stackars mormor på stan. Vi åt lunch på Art of Living, vilket i mitt smak är ett bra, om än inte så mysigt, fik, men de har lite ont om mormorvänlig mat (en gång för några år sedan år vi foccacia. Hon var föga imponerad). Men det är rullstolsvänligt och vi hade trevligt.
På kvällen åt jag middag hos min kusin Charlotta, och hon och hennes man höll på att tillämpa en ny taktik för att deras lille son ska lära sig att somna själv. Det gick så där. Det var Olles tur att sköta läggandet så stackars Charlotta satt som på nålar och tog nervöst stora klunkar vin medan hon ansträngde sig till sitt yttersta för att inte rusa in dit.
Sedan fortsatte jag till Leijonbaren där Kristofer, Martin, Johanna, Sudden och Björn höll fanan högt. Sen tog vi en sista drink på The Temple Bar, och nu vet jag var alla 17,5-åringar som inte är på Lion Bar är.
Söndag: I dag har jag mest känt mig som en koordinator eftersom jag fixat en massa grejer åt folk. Man skulle faktiskt kunna säga att jag varit "spindeln i nätet". Jag har bokat biljetter åt Joel, men framför allt förmedlat kontakten mellan Tove och pappa. Tove satt fast i London eftersom BA fått fel på nåt plan, och hennes nya ankomsttid skulle innebära att hon missade sista tåget till Örebro, och hon ska jobba i morgon bitti. Och hennes telefon kan bara användas till att messa med i utlandet, och pappa är ingen hejare på sms ... Alltså fick jag agera mellanhand.
Nu är helgen nästan slut och jag sitter här och plinkar lite gitarr och äter fruktsallad.

Uppdatering: Nu är det jäkligt officiellt att P:s bok ska bli pocket, och därför kan jag också avslöja att personen bakom "P" är Pernilla Ahlsén. Och alla ni som inte har läst hennes bok "En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva" kan antingen springa och köpa den på direkten eller vänta till februari när den kommer som pocket.