Melodikrysset

Jag och min syster har de senaste åren löst Melodikrysset tillsammans så ofta vi kan. Det är ju inte alltid klockan tio på lördagsmorgonen funkar, men då försöker vi ta reprisen på söndagskvällen eller lösa det på nätet vid nåt annat tillfälle.
Rent generellt får man nog säga att Tove är bättre på det än vad jag är. För det mesta är jag helt hopplös när det gäller svensktoppen eller tracks, men betydligt bättre på visor. Tove är däremot ganska bra på populärmusik över huvud taget. Det värsta vi båda vet är när klämkäcke Anders Eldeman säger att "nu har jag grävt riktigt djupt i grammofonarkivet" eller "här kommer en riktig gammal klassiker". Då vet man att det förmodligen kommer nån för oss helt okänd revyartist från trettiotalet. Då studsar sms:en tätt: "?" eller "Kan du det?"
Det är en av sakerna jag älskar med min familj. Vi vet var vi har varandra, och vi uppskattar ofta samma saker. Det är t ex med min familj jag vill åka till Västerviks visfestival, eftersom jag inte riktigt känner någon annan som skulle uppskatta det lika mycket, och framför allt inte uppskatta det på samma sätt som jag.
När jag och Tove var och såg på BAO i Brunnsparken i Örebro förra året (då jag för övrigt också dansade schottis för första gången sedan gympalektionerna i skolan) så var en av de sista låtarna för kvällen Tommy Körberg som sjöng "Gamle Svarten". Hela publiken sjöng med på refrängen, och då vände sig Tove till mig och sa: "Tusan, Moa, det finns ingen av mina vänner som ens skulle kunna texten på 'Gamle Svarten'." Vilket är ett ganska bra sätt att summera det.