Fikonspråk

Nog är väl en text bättre ju tydligare, lättförstådd och precis den är? När man skriver ska man väl sträva efter att inga missförstånd ska kunna uppstå samt att texten fyller sitt syfte, dvs. framför det man vill att den ska framföra.
Jag hade nog fått för mig att det också är det som i dag är den gängse normen i t ex dagstidningar och kurslitteratur, men ibland stöter man på ett språk som får en att slita sitt hår i förtvivlan, och det känns som att det ofta är inom juridiken eller i myndighetstexter det återfinns. Och visst är det viktigt att lagtexter är tydliga, och omöjliga att tolka på mer än ett sätt, men det är ju också en fördel om de som ska följa lagarna kan förstå dem ...
Det här stycket, med ett enligt mig onödigt krångligt språkbruk, finns t ex på ne.se (under rubriken Enbomaffären)

Högsta domstolen (HD) ansåg p.g.a. vad som anförts av Trankell, att hans utredning inte kunde anses vara av den beskaffenheten att frågan om Enboms trovärdighet kommit i ny belysning. HD lämnade resningsansökningarna utan bifall.

Nog måste det väl gå att skriva enklare än så?