Äh, det var väl inget

Tänk att jag alltid känner mig lite som en kändis när folk, särskilt främlingar, säger att de sett mitt namn på teve ... Den här gången var det killen nere på lunchrestaurangen (som vet vad jag heter eftersom han skickar deras matsedeln till mig varje vecka) som frågade om jag möjligtvis var översättare.
"Äh", sa jag lite nonchigt, "det var länge sen." Men inombords sken jag som en sol.