Puh

Jag är helt slut efter ett långt varmt bad och två ganska intensiva dagar (ja, i själva verket känns det som om allt är ganska intensivt den här tiden på året). I går (var det verkligen bara igår?) så lämnade jag Örebro klockan sju på morgonen för att för första gången någonsin köra alldeles själv till Stockholm. Jag körde fel tre gånger. När jag äntligen nådde Södermalm fick jag cirkla runt i en halvtimme för att hitta en parkeringplats (till historien hör ju även att jag helst vill ha ganska generöst utrymme när jag parkerar), och när jag till slut hittade en så kostade parkeringen tolv spänn i timmen och automaten tog inte kort. Och eftersom jag sällan springer omkring med nittio kronor i mynt i fickan så tog det ytterligare trekvart innan platsen var betalad och jag äntligen kom till jobbet.
På kvällen gick jag och Pernilla och såg Sanna Carlstedt på Blidösund (nej, då hade jag lämnat bilen på Stora Essingen och hämtat cykeln i stället). Solen sken och vi åkte ut i skärgården. Sanna är bäst och om ni inte har hört något av henne så köp antingen hennes skiva eller lyssna på de tre låtar som står att finna här. Ett glas vin så går det över ...

I eftermiddags skulle jag provbarnvakta min gudson Lukas för första gången, och i början gick det väl så där. Han grät bara jag tittade på honom, trots att jag jollrade och log och gjorde skojiga ljud. Men efter några timmar hade han vant sig och vi lekte i nästan en timme medan hans mor ringde och läste i sovrummet (jag vet, vi mjukstartade med barnvaktandet). Men nu känner jag mig redo för att vara barnvakt på riktigt! Å andra sidan hävdar min kusin att barn har ett minne i dagar lika långt som sin ålder plus ett - vilket innebär att han inom två dagar kommer att ha glömt mig och det blir som att börja om från början igen ... Hm.
I morgon åker Pernilla, Peter och jag till Bäckhem för att fira midsommar. Hurra!