Du känner dig mycket mycket sömnig ...

Häromkvällen trillade en liten häftad bok ur min bokhylla. Det var en bok jag inte ens visste att jag hade - "Hur man lär sig hypnotisera" hette den - men jag tog det som ett tecken från ovan och började läsa den.
Boken är skriven av någon som heter Devi Sonero 1972, och såvitt jag förstår är han svensk. Jag förmodar att jag har fått boken av min mormor eftersom nästan alla småflummiga och lustiga böcker jag har kommer från henne.
Boken är hur som helst en hypnosinstruktionsbok, och den inleder med att mycket utförligt förklara hur viktigt det är att den man ska hypnotisera litar på en, och att personen tror på hypnos. Och sedan går den igenom punkt för punkt hur man ska vinna försökskaninens förtroende för att kunna hypnotisera denna. Devi berättar att hypnosen kan användas för att hjälpa folk att bli av med fobier, eller om de behöver hjälp att sluta röka.
Men så kommer man till sista kapitlet, och då verkar Devi helt ha övergivit alla sina inledande tankar om förtroende och om att hjälpa folk, för där räknar han upp en lista med saker som man kan utsätta de personer man "har kontroll" över. T ex tycker Devi att man kan ge försökspersonen ett glas med ättika och säga att det är vin, och sedan se hur han glatt dricker upp det, naturligtvis inför en road publik. Man kan även säga att det kommer en stor flodvåg och se hur den hypnotiserade med skräck i blicken försöker undkomma den. Eler varför inte säga att en stol är ett farligt lejon? Till sist kan man få alla äldre (varför det just är de äldre man ska utsätta för detta är oklart) att dansa jenka.
Nu ska jag bara hitta ett intet ont anande offer, och sedan ska det bli hypnos och jenka. Allra bäst är visst att börja med ett lätt offer: någon son inte är alltför intelligent, lite godtrogen och gärna mellan 14 och 17 år gammal ... Ni kan väl höra av er om ni känner någon sådan.