Ingen älg i sikte

Här sitter jag sedan någon timme tillbaka och blickar ut genom mitt köksfönster i hopp om att en liten älg ska behaga komma fram så här i skymningen, men mitt skogsbryn är lika tomt nu som det varit de senaste gångerna jag varit i Bäckhem. Både förra och förrförra året brukade en eller ett par fjolårskalvar drista sig at titta fram nästan varenda kväll. Förrförra året var det en som var så oblyg att den rentav stod kvar även om man kom ut och ställde sig på bron. En gång smög jag fram för att ta ett foto på den, och då kom jag inom tio meters avstånd utan problem.
Men i år är de skygga. Jag ser att de är här alltsomoftast; de gnafsar på min pil och lämnar sina små högar med bruna kulor både här och var, men alas! när jag är här vågar de sig inte fram.

Det relativa midsommarmörkret har fallit, och regnet har avtagit. En fluga surrar mot fönstret i rummet, men annars är det helt tyst.
Nu drar jag för gardinerna och lämnar skogen åt sitt öde för i kväll. God natt.