mobillös

Tänk, vad naken man kan känna sig utan sin mobil ... Å gud, vad sorgligt det är att man känner så.
Det är typ aldrig nån som ringer till mig, men trots det kan jag inte låta bli att fundera på hur många spännande och intressanta samtal jag missar ...
Som den där trevliga killen jag spanade in häromhelgen soch om nu har googlat mig, lyckats få tag på mitt nummer och äntligen tagit mod till sig att ringa. Eller det där förlaget som har hittat en perfekt bok som jag skulle kunna översätta: kort men med lång deadline, ny, spännande, originell men trots detta förmodligen en blivande bästsäljare. Eller kanske från den där tävlingen som jag var med i för ett tag sedan, där man kunde vinna en resa till Sydney ...
Och allt de får är signal på signal och slutligen en telefonsvarare, medan min mobil ligger där hemma på nattygsbordet och spelar "A las barricadas" i sin ensamhet ...