Sportbil+aprilväder=sådär

När vi äntligen kom upp till Stadra i går så visade sig vägen upp till Bäckhem vara, om än inte sönderkörd så i alla fall ganska spårig. I kombination med pappas sportbil vars underrede ligger ungefär tio centimeter över marken så kändes det inte helt okej att köra hela vägen upp. Så det slutade med att vi, närmare elva på kvällen, ställde bilen hos grannarna och promenerade upp den dryga kilometern till Bäckhem med alla våra kassar och grejer. Och när vi kommit upp kom jag på att jag måste ha tappat min mobil vid bilen så jag tog ficklampan och traskade i väg igen. När jag gick där i mörkret så kom jag av någon anledning att tänka på björnar och vargar (som båda två siktats i skogarna runt omkring) och så tänkte jag att det var bäst att sjunga lite för att skrämma bort dem. Så i drygt två kilometer gick jag där i den tysta mörka skogen och sjöng glatt. Jag Började med Nattens drottnings aria och när det inte gick så bra så fortsatte jag med "Daggstänkta berg" och andra käcka vandringslåtar. Och jag såg inte skymten av ett endaste litet vilddjur.
När vi vaknade i morse snöade det för fullt och nu vete sjutton hur det ska gå att åka hem med sportbilen med sommardäck i morgon. Nåväl, den dagen den sorgen.
Nu sitter jag och jobbar lite och Marie läser, och friden sänker sig över nejden. Snön har upphört och det droppar för fullt från taket. Marie är lite kall av sig så vi eldar vilt och temperaturen ligger för tillfället på drygt 28 grader ... Så snart kanske vi är tvungna att gå ut och rulla oss i snön.