Mormor

Jag var ute med min mormor Sigrid i dag på lunchen. Sickan fick stroke för lite drygt ett år sedan och bor sedan dess på Stockholms sjukhem vid Fridhemsplan, vilket passar mig bra eftersom det är lätt att kila upp och hälsa på.
I vanliga fall har vi jättetrevligt och klarar av att kommunicera ganska bra utan ord - Sickan fick afasi efter stroken - men i dag blev allt jobbigt. Efter en räkmacka på Thelins skulle vi titta på örhängen på Åhlens, och då var det nåt som blev fel. Sickan blev arg och ledsen och visade hur frustrerad hon var genom att himla med ögonen och tydligt visa att jag inte fattade nånting. Och vad kan man göra? Det hemska är ju att jag vet att hon är helt klar i huvudet och förstår vad man säger, men när hon ska säga orden som låter så självklara i hennes huvud så kommer de ut helt fel.
Och det hemska är att jag vet att jag kommer att dra mig lite för att hälsa på nästa gång. Jag vet att hon förmodligen kommer att vara på bra humör då, det är hon för det mesta, men ändå ... Å andra sidan vet jag att jag glömmer bort de dåliga gångerna så fort jag får se henne på bra humör igen.