I valet och kvalet

Nu sitter man här framför teven och biter på naglarna igen. Valet är jämnt och expertyckarna och prognoserna duggar tätt. Jag håller naturligtvis alla tummar jag har för en vänsterseger, men det ser lite småmörkt ut. Men den som lever får se.
Mitt mardrömscenario är att högern vinner med en röst - för det skulle i så fall innebära att mitt beslut att inte rösta taktiskt kanske var ett misstag.
Jag är i princip emot taktikröstning. Jag tycker att man ska rösta på det man tror på. Punkt slut. Men ändå ... en röst på ett parti som inte har en chans att ta sig in i riksdagen kan ju betraktas som "bortkastad". Å andra sidan, tänk om alla tänkte så.
Ungefär så gick mina tankegångar när jag sent omsider i dag gick till vallokalen. Jag tvekade in i sista stund. Jag tog till och med mig två olika riksdagsvalsedlar in i valbåset och stod där och tittade på dem en bra stund innan jag fattade mitt beslut och snabbt petade ner valsedeln i kuvertet och slickade igen det innan jag hann ångra mig.
Och ja, jag valde att rösta med hjärtat. Och även om jag skulle gräma mig om alliansen vinner med så liten marginal att min röst hade kunnat göra någon skillnad så tycker jag i grund och botten att jag gjorde rätt.
Och hur det än går i valet så kommer jag förmodligen att kunna glädja mig åt att det åtminstone gick bra i folkomröstningen om trängselskatten. För där pekar allt på att det blir ett rungande JA.