Ett häfte i handen är bättre än ...

Vi har rikskuponger på jobbet, och ett häfte är värt 1 540 kronor. Vilket innebär att jag går omkring med bra mycket mer pengar i rikskuponger än vad jag någonsin skulle gå omkring med i kontanter. Och jag är betydligt mindre aktsam med dem eftersom de liksom inte riktigt känns som pengar. För nåt år sen tappade jag ett nästan nytt häfte, och man kan tycka att det borde ha lärt mig en läxa. Men icke. Häromdagen upptäckte jag plötsligt att det nästan nya häftet var borta. Efter att frantiskt ha letat igenom väskan och rummet på jobbet och hemma så var jag tvungen att inse att det nog var förlorat för alltid. Och det är femton hundra spänn som man onekligen kan ha roligare för.
Men så, nästan en vecka senare, kom jag tillbaka till jobbet efter lunchen och då låg häftet på min stol. De hade hittat det nere på Vivo, ringt rikskupongernas huvudkontor (eller var det nu är man ringer) och genom numret på häftet fått min kollega Anna-Karins telefonnummer, ringt henne och hon gick ner på Vivo för att hämta det åt mig.
En kedja av snälla, hederliga människor som gjorde en Moa-Lisa glad.